Jag måste väl i ärlighetens namn erkänna att jag inte har givit de allra första Lizzy-plattorna en ärlig chans; en del av låtarna gillar jag, men jag tror att det faller lite på gitarrsolona, vilka jag tycker kan låta lite taffliga ibland (aj, nu åker jag nog på pisk…).

Vad beträffar ”Jailbreak” så kan jag till viss del hålla med om att den är lite ojämn ljudmässigt; låtar som ”Emerald” (som du nämnde) och ”Romeo and the lonely girl” mixades nog inte samma dag

”Bad reputation” är en bra platta, inga tvivel om den saken, men där saknar jag Brian Robertson, som var på väg ut ur bandet när den spelades in. De flesta av solona spelades av Scott Gorham, vars stil var/är mer ”laid back”. Inget ont om honom, men det var mer nerv i musiken när Brian Robertson var med i bandet – blandningen mellan Gorhams rytmiska, mjuka stil och Robertsons lite mer aggressiva stil satt som en smäck. Att de hade så olika gitarrljud gjorde ju förstås sitt till…

Gillar samtliga Thin Lizzy skivor och tycker det är tråkigt att många inte ger ”Thin Lizzy (1971) – Vagabonds of the Western World (1973)” samt ”Chinatown (1980) – Thunder And Lightning (1983)” fler chanser. Alla kanske inte är odödliga klassiker, men enligt egen erfarenhet växer dom.

Jailbreak är nog Thin Lizzys starkaste studioskiva spår för spår, men i termer av ljudbild och produktion tycker jag nog att Bad Reputation är vassare. ”Warriors” och ”Emerlad” passar ljudmässigt inte alls in på samma skiva som ”Running Back” eller ”Cowboy Song”, men det är detaljer. ”Jailbreak” anser jag vara en av de bästa albumen som gjorts oavsett eventuella ”fel”.